Ord och inga visor

I dag vill jag verkligen rekommendera er att läsa Jonas Coltings blogginlägg från igår, "Svenska dietister borde skämmas! Ta ansvar nu!".
Jag har själv tänkt länge på just det här och funderat på blogginlägg om det - eller ur vinkeln "Varför är de så rädda?". För hela dietistkåren verkar vara så otroligt rädda för att få sina "sanningar" ifrågasatta, på ett sätt som ingen annan kår är. Har de på känn att allt de lärt sig inte är hållbart...?

Jobba hemma-lunch

I dag jobbar jag hemifrån och så här god mat får jag då. Fantastiskt vad kallrökt lax går bra ihop med ägg och crème fraîche!
Dagens besvikelse: tre ensamma oliver som simmade omkring i burken. Hur tänkte jag när jag lämnade dem där?

Träningsfokus

Nästan all min lediga tid går åt till att tänka på träning... Väldigt lite fokus på LCHF och bloggen just nu - men måste tillägga att jag äter väldigt ordentligt ny och fuskar endast vid tillfällen som 40-årsfest (i lördags). Då blev det lite bulgursallad (libanesisk buffé) och en gudomlig chokladmousse.
Dagen därpå åkte jag 21 kilometer skidor. Så långt har jag aldrig någonsin tidigare åkt - innan den här vintern blötlade hade jag möjligtvis tagit mig runt fem kilometer, men jag är tveksam till om jag verkligen gjort det. Nu har jag åkt en mil vid fyra tillfällen i vinter, och som sagt 21 km en gång . Men den 23 februari, när det verkligen gäller, då ska det bli tre mil (Tjejvasan). Då det är fullt fokus på kondition och styrka nu - och skidåkning när det går. Jag förstår verkligen inte vitsen med plusgrader och snö i januari!

Veckans fisk

I vår strävan efter att äta mer vegetariskt och mer fisk, var det i dag dags för veckans fiskmiddag. Har haft ett paket torsk i frysen rätt länge, och nu bestämde jag mig för att provan något av de fyra recept på thaiburgare/thaibiffar/thai fish cakes som jag rivit ut ur olika tidningar. Efter att ha läst alla recepten och jämfört, kom jag fram till att inget var perfekt. Så det blev min egen variant, dock väldigt likt receptet ur något recepthäfte från Coop. Så här gjorde jag:

*Finhacka (eller kör i matberedare) ett paket djupfryst vit fiskfilé (jag hade torsk, men det går säkert precis lika bra med både kolja och sej) till färs.

* I en skål blandas rivet skal från en hel lime och och saften från en halv lime, en pressad vitlöksklyfta, 1 finhackad salladslök (jag tog hela löken, även blasten), knappt 1 msk fisksås, en nypa råsocker och 1/2 röd chili, finhackad.

* Lägg i fisken och rör om. 

* Vispa två äggvitor till skum och vänd ner i fisksmeten. Rör ihop, men rör så lite som möljligt.

* Forma små biffar (man kan behöva krama ur en del vätska) och stek på knappt medeltemperatur, ungefär tre minuter på varje sida.

Det var lite svårt att få dem att hålla ihop, men med hyfsat låg temperatur och lite längre stektid, höll de ihop bättre.

Till det här gjorde jag en sallad på salladskål, färsk broccoli, paprika, morotsstrimlor, salladslök, rostade cashewnötter, pressad lime och olja. Barnen fick nudlar i sin sallad. Blandade grekisk youghurt med pyttlite sweet chilisås, och det var perfekt till.

Fiskbiffarna uppskattades betydligt mer än gårdagens morotssoppa. 

Veckans vegetariska

Det har varit en dålig bloggstart på det här året. Fokus för mig har legat på träning och skidåkning, för att komma i form till Tjejvasan den 23 februari. Litet avbräck blev det minst sagt när jag på annandagen fick feber (39,5 grader!) och hosta. Sen tog det två veckor innan jag var på banan igen. Matlagningen var inte direkt på topp den här tiden heller. Men nu är jag igång.

Barnen och jag pratade häromveckan om att vi ska äta vegetariskt minst en gång i veckan, och bli bättre på att fisk. I dag var det vegetariska dagen. I Friskispressen hittade jag nyligen ett recept på morotssoppa med ingefära. Receptet kommer från Anna Bergenströms klassiska kokbok Annas mat, som ju precis kommit i ny upplaga. Jag gjorde ju om lite grand så klart. Tog bort potatis och rotselleri, la till lite grädde och crème fraiche, för att göra den lite mer LCHF (den innehåller visserligen morötter, så den kanske inte passar alla).

Så här gjorde jag:

I en tjockbottnad gryta, fräste jag (i smör):

500 gram morötter i skivor

2 gula hackade lökar

Cirka 1 dm purjo i skivor

Två skivade vitlöksklyftor

Det ska fräsa ganska länge, minst fem minuter. Strö sen över 1 tsk curry och en bit (3 cm) riven ingefära, och häll på knappt en liter vatten. I med två buljongtärningar och koka under lock i 30 minuter. Mixa soppan, häll i ett par deciliter grädde och/eller crème fraiche.

Smaka av med rivet skal och saft av en lime, samt lite salt och peppar.

Servera med grekisk youghurt och rostade frön av något slag.

Sen blev det pannkakor, helt vanliga till barnen och LCHF till mig. Provade ett nytt recept, och det är det bästa hittills tycker jag. Måste säga att jag inte är så överdrivet förtjust i kokosmjöl, utan använder mandelmjöl mer och mer. Så jag letade fram ett pannkaksrecept med det, fast gjorde så klart om det lite...

2 ägg och 1 dl grädde vispas.

Blanda ner 1 dl mandelmjöl, en nypa salt och 1/2 tsk fiberhusk. Låt det stå och svälla kanske tio minuter. 

Smält ungefär två teskedar kokosfett/olja i en stekpanna, och rör sedan ner det i smeten. Sen är det dags att grädda pannkakor. Av den här satsen fick jag fyra pannkakor (inte fullstora, men i stället lite tjockare än vanliga tunnpannkakor).

Gott nytt år - lite sent

Det har varit en trög start på de nya året. Åkte ju på feber och hosta på annandagen och det har varit riktigt segt att bli av med det. Har knappt orkat göra något alls de senaste tio dagarna. Maten har blivit därefter - inte mycket att skriva om.
Idag blev det iallafall riktig middag till mig och barnen. Grillade (i grillpanna) varsin biff (gräsbetat från Brasilien), köpt bea till och en sallad på strimlad purjolök, vitlök, förvälls brysselkål och haricot vertes. Potatisklyftor till barnen.

Däckad

Man skulle kunna tro att jag är däckad av allt för mycket julmat, men så är det inte. Jag är däckad av feber.
December har varit en månad av ständigt kolhydratsfusk. En saffransbulle. Några chokladbitar. Lite glögg. Ett par knäckar. Smörgåsar till kvällsmat. Skinkmacka.
Inga mängder, men ständigt lite grand under en månads tid. Och då kommer förkylning och sjukdom som ett brev på posten. Vaknade upp igår med halsont. Under dagen började jag hosta. Efter annandagsbandyn (Broberg-Ljusdal 5-3 - rätt lag vann) frös jag och låg under täcke med yllelångkalsonger, byxor, dubbla yllestrumpor och vetekudde. Tog febern och hade 39,5! Idag har den gått ner till 38. Men jag känner mig rätt orkeslös.
Medan resten av släkten är hos äldsta brorsan i Gävle och äter middag, ligger jag hemma i soffan och tittar på tv och halvslumrar. Matlagningen blev synnerligen enkel: julmatsrester. Väldigt proteinrikt och väldigt lite grönsaker. Men så får det bli idag.

Festinspiration

Trots att jag sällan lagar mat efter recept, äger jag en ansenlig mängd kokböcker. Jag tycker väldigt mycket om att läsa om mat och titta på bilder av mat. Det ger inspiration till den egna matlagningen. För det mesta klarar man sig utan särskilda LCHF-kokböcker - det är ju i princip bara att laga "vanlig" mat men hoppa över kolhydrattillbehören och använda fetare produkter när recepten säger matlagningsgrädde. Men ibland kan det vara skönt med LCHF-kokböcker och recept, där jag kan få lite tips och någon har tänkt åt mig. Som hur man bäst gör en pizzabotten eller vad jag ska servera till pastasåsen i stället för pasta. Eller hur jag ersätter potatissalladen på picknicken.

För ett tag sedan fick jag boken "LCHF till fest" i min hand. Den är skriven av Jens Linder och bilderna är tagna av Stefan Wettainen. Titeln säger festmat, men vi pratar inte bara oxfilé, renfilé och ostron, utan även surkål och ugnsbakat sidfläsk. På det hela taget god LCHF-mat som man utan att skämmas kan bjuda kolhydratätare på.

Boken är indelad i kapitlen tilltugg, förrätter, varmrätter och efterrätter. Jens Linder ger också lite tips och råd som underlättar matlagningen, samt olika menyförslag.

Jag har alltid gillat Jens Linders recept. Han har känsla för vad som ligger i tiden, recepten känns nytänkande samtidigt som de ofta har basen i traditionell husmanskost. Så även här. Ostfondue, en gammal sjuttiotalsklassiker, följs av grillad gös med shiratakinudlar och sallad med asiatiska smaker.

Att en riktigt kock fastnat för LCHF tycker jag är väldigt kul (råkar också veta att fotografen Stefan och hans fru Maria äter LCHF emellanåt). De flesta LCHF-kokböcker är annars skrivna av "vanliga" människor. Absolut inget fel i det, men det finns LCHF-kokböcker där jag ibland undrar på vilka grunder han/hon fått ge ut en kokbok. Känt namn + lyckats gå ner i i vikt = ge ut kokbok. Då tycker jag det känns väldigt mycket mer lockande och spännande med en LCHF-kokbok skriven av en riktig kock.

Kyckling för fyra dagar

 

Häromdagen gjorde jag en thaikycklinggryta. Receptet fick jag via facebook, där min vän Katarina hade lagt upp en bild. Det såg så gott ut, så jag frågade efter receptet.

Min gryta ser inte så jättesmarig ut, mest brun. Men god var den. Och en omgång räckte till mat åt mig i fyra dagar och en dag åt en av sönerna. Jag minskade på currymängden, till ungefär en halv burk. Uteslöt också färsk koriander, för det är ungefär det läskigaste jag vet.

 

Här är Katarinas recpet:

 

Riv lite ingefära och pressa ett par klyftor vitlök. Fräs i olja i wokpanna. Lägg sen i kycklinglårfilé som du skurit i bitar. Stek kycklingen så den blir genomstekt. Strimla en grön, en gul o en röd paprika lägg i grytan. Häll i en burk kokosmjölk, 2 msk fisksås, 1 tsk sambal oelek, i burk röd currypasta och 10 kaffirlimeblad. Låt det puttra några minuter. Hacka koriander och strö över grytan.

 

Jag använde ett stort tråg färsk kycklinglårfilé, drygt 800 gram.

Vardagsstek

Trots att stek förknippas med söndagar, behöver det inte på något vis vara finmat - tror nästan det mest har att göra med tillagningstiden, en stek är inget man fixar när man kommer hem från jobbet en vardagskväll. Men stek till vardags funkar om man jobbar hemma en dag. Då går det att, som i det här fallet, ställa in bogbladssteken i god tid och ha maten klar i vanlig middagstid.
Den här steken brynte jag först i smör och olja i en stekgryta, saltade och prpprade. Sedan spädde jag med vitt vin och lite vatten och ställde in i ugnen. I grytan la jag också sju åtta klyftor vitlök och lika många schalottenlökar (skalet kvar på båda löksorterna). God sås blev det av skyn, som först fick koka ihop lite och sen bli krämigt god med grädde och crème fraîche.

LCHF-vänligt fika

Idag var jag på Citykonditoriet och åt lunch för första gången. Bland alla bullar och marsipanprydda bakverk fanns en LCHF-bar och en raw bar med cocos. Faktiskt första gången jag på ett fik ser LCH-vänlig fikabröd. Det kanske inte är så ovanligt nu för tiden, det kanske är mer ovanligt att jag går på fik.
Innehållet i LCHF-baren:
Kokos, sesamfrön, fibre, sötin, hasselnötter, smör, jordnötssmör och ägg.

Innhållet i raw bar med kokos:
Cashewnötter, mandel, kanel, kardemumma, dadlar, citron, kokos, russin.
(kanske för mycket frukt för att vara renlärigt, men det beror ju på hur strikt man behöver vara).

Billiga champinjoner och noll idéer

Tomt i kylskåpet, så tomt att inte ens jag kunde trolla ihop något. Dessutom väldigt väldigt hungrig och alldeles tom på matidéer. På affären hade de färska champinjoner på extrapris, 1,95 kronor hektot. Plockade ner lite såna i en påse men kunde liksom inte komma på vad jag skulle ha dem till. Pasta skulle ha varit gott... Så då tänkte jag att jag kanske ska göra LCHF-pasta. Hittade ingen fiberhusk, vet inte om de ordnat om i affären för på hyllan där de brukar finns fanns nu bönor och linser, men även mandelmjöl, kokosmjöl och pofiber, men allt det glutenfria var borta. Tänkte att de kanske flyttat de sakerna, och även fiberhusken. Gav mig ut på jakt, men hittade inget och orkade inte heller fråga den enda personal jag hittade (två killar 20-25 år, som båda satt i kassan. Nu ska jag inte döma någon, men jag tror inte de vet vad fiberhusk är för något).

Så det blev pastatillbehör utan pasta: stekte champinjoner, bacon och röd lök. Kryddade med svartpeppar och rev parmesanost. Det var gott och jag blev mätt. Allt är frid och fröjd.

Lunchdags

Mitt i adventsstädningen är det plötsligt lunchdags, känner jag. Eftersom jag inte planerar min mat särskilt mycket under mina barnfria veckor, blir det en Kajsa Warg, man tager vad man haver (som hon tydligen inte alls sa). En titt i i kylskåpet gav följande utdelning: kokta ägg, lite majonnäs, rödlök, gurka och persilja. Så det blev en enkel röra/sallad på detta, och till det hela har jag ätit lite rökt skinka i tunna skivor. 

Får se vad det kan bli för fynd i kylskåpet när det är middagsdags.

Årets första julbord

Jag gillar verkligen att äta julbord. Förutom att det är gott är det mesta på julbordet utmärkt att äta för en LCHFare.
I helgen åt jag årets första julbord, tillsammans med min syster och systerdotter. Vi var varit hos föräldrarna i Hälsingland över helgen och när vi såg att de öppnat julbordet på Växbo krog slog vi till. Växbo är en oas dit jag åker varje sommar. Tidigare fanns en minst sagt ordinär restaurang/fik där, i en gammal röd stuga. Men för några år sedan gjordes en ordentlig satsning med en stor utbyggnad och en krögare som satsar mycket på närodlat och lokalproducerat. Och i Allt om mats julspecialnummer är årets julbordsreportage därifrån.

Förutom inledande glögg och själva julbordet (som innehöll allt det kalla, varma rätter, ostar från Hälsingland och ett rejält dessertbord) ingår valfritt antal gourmeträtter i priset, det vill säga små små portioner från deras ordinarie meny.

Trots att man bara tar små smakbitar blir det i slutändan väldigt många olika smakbitar och man blir oerhört mätt av ett julbord (även när man skippar potatis och allt bröd). Det är den stora nackdelen med julbord. Dessutom tog vi två gourmeträtter och åt av desserterna (vägrar att vara strikt LCHF sådana här gånger). Resultat: väldigt mätt. Men allt var gott (med undantag av en pate' och någon rätt som var i saltaste laget). Stort plus för den mysiga miljön, att allt var fräscht och att det inte var trängsel.

Plötsligt händer det

Det går finfint i dagar, veckor och månader. Sen av någon anledning måste jag plötsligt tillåta mig ett kolhydratundantag. Och eftersom jag åt det igår, spelar det ingen roll att jag äter det i dag också...
Ibland har man inget val, man måste äta det man blir bjuden på. Men för det mesta kan man avstå. Jag hade kunnat avstå den där jättegoda mackan på frukostseminariet i morse. Men den var värd att synda för. Men följden blir att jag hela tiden känner sug att äta, börjar känna mig småsnuvig och inte är mätt så länge.
Nya tag i morgon!

Födelsedagsmiddag

Igår fyllde jag år. Vanligtvis brukar jag inte orka ställa till med kalas men eftersom det var fredag så tyckte jag det skulle passa att bjuda hem lite folk på middag. Mestadels familj och fd släktingar (alltså exmaken och exsvåger och exsvägerskor).
Hade förberett kyckling på morgonen, lagt tunnskurna filéer i en marinad med lime, olivolja, vitlök, salvia, rosmarin och honung. Ugnsstekte den sedan i tolv minuter. Till det gjorde jag ugnsstekta grönsaker, couscous och avocadosås (mosad avocado, vitlök, mezeyoughurt och cayennepeppar). Gott.
Efterrätt: LCHF-äppelpaj med smuldeg på mandelmjöl, kokosflingor, smör och lite (kanske för lite för de icke sockeravvänjda).
Sen bled det alldeles för mycket champange, vin och tokajer för att jag skulle sova bra.

God fisksoppa

Mer fisk måste vi äta, jag och barnen. Eftersom jag själv är rätt petig med fisk (det får liksom inte smaka för mycket fisk...) är inte mina barn några jättefans av fisk, eftersom de inte får det så ofta. Jag kommer själv från en familj med rätt dåliga fisktraditioner och har liksom aldrig fått in vanan att laga/äta fisk. Barnen är betydligt duktigare på att äta fisk än vad jag var i deras ålder. Jag höll mig borta från allt vad fisk hette fram till jag var 18. Då vågade jag mig på gravad lax och sen några räkor.
Ikväll gjorde jag en fiskgryta/soppa som åtminstone gick hem hos yngsta sonen.
Skalade en påse räkor (500 gram) och fräste skalen i lite olivolja och kokade dem sen med 5 dl vatten och vitt vin (ca 2 dl vin) ett litet tag (6-7 minuter). Det luktar verkligen inte gott!
Fräste sedan en bit purjolök och en halv fänkål i strimlor plus två vitlöksklyftor. Hällde sedan på buljongen och då gick de koka ett tag. Hade sedan i en röd paprika i strimlor och en tomat skuren i rejäla bitar. Hade kanske 200 gram lax i frysen som fick åka ner i soppan mot slutet (skuren i kuber), och så räkorna.
Serverades självklar med hemgjord aioli.

Kolhydratkollaps

Det här måste vara sen minst aptitliga matbild jag någonsin tagit. Fast det smakade helt okej! Däremot innehöll den här lunchen - ja hela dagen - rejält med kolhydrater. Ibland har man inte så mycket att välja på. Är man på en tillställning där det serveras lunch, kan man antingen äta den, eller gå någon annanstans (och på så vis betala dubbelt). Eller ta med egen mat, förstås. Jag valde det första. Hade kanske övervägt det andra alternativet, om det inte varit för den där frukostmackan som serverades till kaffet här på morgonen... En förstörd dag redan, med andra ord.

Lite fransk inspiration

Hur mycket den här grytan har gemensamt med den franska rätten Pot au feu (gryta på elden), får vara osagt. Men jag gissar att det är med den som med mammas köttbullar: alla gör på sitt eget sätt.

Så här gjorde jag min fläskkorvsvariant ikväll:
1fläskkorv i skivor (bort med plasten)
1 morot i rejäla skivor
1 stor gul lök i klyftor
En rejäl klyfta vitkål
1/2 buljongtärning, 1 lagerblad, ett par vitpepparkorn

Allt fick koka tio minuter i "lagom mycket" vatten. Egentligen borde morötterna ha kokat lite längre, så man kan ju börja med dem och sen stoppa i det andra.
Serverade det hela med lite senapskräm (tycker inte om ren senap): crème fraîche med lite fransk senap. Tycker man om kapris kanske det kan vara gott att ha i. Eller bara ren senap, om man gillar det.

Paj?

Paj utan pajdeg - kan man kalla det paj? Är det inte liksom degen som skiljer en paj från en omelett/frittata/äggstanning?
Hur det än är med den saken, så blev det pajfyllning till middag ikväll. Häromdagen köpte jag en kokt helgskinka, och tärningar av den, tillsammans med en hackad och stekt gul lök, fick utgöra fyllning. Äggstanningen gjorde jag på fyra ägg, en rejäl klick crème fraîche, lite grädde och en skvätt mjölk. Och så rejält med riven ost. 30 minuter i 200 grader, och middagen var klar precis när jag var duschad och påklädd efter eftermiddagens Step-pass på Friskis & Svettis.