Den svåra konsten att övertyga

Du som läser den här bloggen är förmodligen redan övertygad LCHFare, eller så har du åtminstone provat. Oavsett, så tycker du förmodligen inte att det är några konstigheter med att äta så här. Därför predikar jag inte, eller försöker omvända någon. För jag tror inte de hittar hit, de skeptiska och tveksamma.

Men i verkliga livet då, hur ska man förhålla sig då? Varje dag träffar jag ju människor som på ett eller annat vis ser att jag inte äter som de. Somliga blir intresserade, andra tycker det är helt och hållet åt skogen. Och så möter man emellanåt någon till som skippar kolhydraterna. Man ser det på tallriken, man frågar lite försynt "äter inte du heller kolhydrater" och så har man hittat en själsfrände, känns det som. De dyker upp där man minst anar det. Det är spännande. Och skönt att inte behöva förklara sin kosthållning. Eller försvara den. För det får jag ju göra emellanåt. Men jag försöker hålla en låg profil då. Vet att det inte går att övertyga någon bara för att jag säger att det är kanon. Samtidigt som jag vet att så många skulle må så mycket bättre!

Häromkvällen var jag ute med en god vän och käkade. Hon tyckte det här var helt galet, att skippa kolhydrater. Måste lägga till att hon är en klok kvinna. Men hon sa något, som verkar vara en vanligt förekommande missuppfattning: "men man behöver ju socker!". Till vad då? undrade jag naturligtvis. Vad finns det i socker som du behöver? Energi, svarade hon, och berättade om återkommande blodsockerfall och hur hon staplat in på något bageri för att snabbt få i sig energi.

Till er som vet hur lätt det är att slippa blodsockerfall behöver jag inte säga något mer. Till min kompis sa jag att jag också hade det så där förut. Men inte längre. Sen kom vi in på magproblem och hon berättade att hon har irritabel tarm. Då berättade jag om mina tidigare magproblem och att de är borta nu - men så fort jag får i mig kolhydrater märks det på magen.

Tänk att det har tagit så många år för mig att komma underfund med vad en stor del av magproblemen berott på! Trots mitt vittnesmål om hur bra jag mår av LCHF - aldrig blodsockerfall, aldrig gasig i magen - såg hon ytterst skeptisk ut. Och jag tänkte att många av dem som tycker LCHF är galenskap, skulle må så bra av att äta så!