Att gå ner i vikt vore en enkel match, om det inte var för att det är så svårt att följa en diet. Förra veckan presenterades en stor amerikansk studie om bantningsdieter. De som deltog i studien delades in i grupper som fick äta olika mycket av fett, protein och kolhydrater. Efter två år hade de olika grupperna gått ner i snitt lika mycket - fyra kilo - oavsett diet, förutsatt att de följde dieten.
Just det: de som följde dieten gick ner i vikt. Jag tror att man kan gå ner med flygvärdinnediet, Atkins, Viktväktarna, LCHF – i stort sett vad som helst bara man följer dieten. Ofta går det ju bra till en början, men sedan tröttnar man. Själv har jag gjort flera försök med Viktväktarna – och det har funkat. Som bäst gick jag ner tio kilo. Och sen gick jag upp igen. Sen ner fem kilo. Och upp igen. Sen ner sju kilo. Och upp igen. Så i det långa loppet har det alltså inte funkat. Jag har inte lyckats hålla mig inom rätt kalorimängd i en diet där ”allt är tillåtet, men inte alltid”. Det funkar helt enkelt inte.
Därför var LCHF en verklig aha-upplevelse, när jag testade det. När jag plockade bort kolhydraterna försvann helt plötslig det där ständiga suget. Och jag behöver inte längre tänka på hur mycket jag äter, bara vad jag äter. Nästan raka motsatsen till Viktväktarna, alltså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar