Julfrukost

Jag brukar hålla hårt på jultraditionerna. Åtminstone de jular jag firar traditionell jul med barnen. Andra jular kan man göra precis som man vill. Därför äter jag inte risgrynsgröt idag uran njuter av äggröra, bacon och och avokado.

Julefrid

Nu är det jul. Allt stök är över. Sista tvättmaskinen torr. Och skinkan griljerad. Nu blir det middag med skinka och rödbetssallad, hemlagad så klart. Och så måste det bara bli lite öl till. Inte så LCHF, men det går ju att ursäkta sig med att det är jul.

God jul!

Testar från mobilen

På mina barnfria fredagar lyxar jag ibland till det, särskilt de fredagar när jag känner mig trött och slut och inte orkar tänka på matlagning, men ändå vill äta gott. Då går jag till någon butik med manuell chark (i det här fallet Hötorgshallen), köper lite olika charkuterier (salami, skinka, paté), oliver och som här inlagda kronärtskockor och soltorkade tomater, och cornichoner.
Köpte några ostar goda ostar också: Appenzeller, Brillat Savarin och en för mig ny grönmögelost gjord på fårmjölk (glömt namnet, men inte lika salt och torr/hård som Roquefort).

Dan före dan

Det regnar ute, inne kokar potatisen. Jag vet. Jag äter inte det. Men det är ju jul och då vill jag ha rödbetssallad till skinkan. Och i den måste det vara lite potatis. Rödbetor, potatis, saltgurka, rödlök och äpple i fina små tärningar. Och så lite creme fraiche/youghurt/kesella eller vad som råkar finnas hemma. Jag lägger upp en bild i morgon så får ni se.

I går kväll svullade jag i nudlar på Wagamama.
Jag vet. Jag skulle inte äta kolhydrater. Men det är det här som är det hopplösa med att göra undandtag ett par gånger: det är jättesvårt att skippa kolhydraterna sen igen. Dels för att det föder ett sug efter kolhydrater/socker, dels för att jag tänker "äsch, jag har ju redan fuskat så mycket så jag kan fuska lite till". Slut med det efter jul!

Stora ambitioner

Året inleddes med stora ambitioner - att blogga om mitt liv med en strikt LCHF-kost. Bloggandet dog ut någon gång i våras, och ersattes av löpning. Nu har jag benhinneinflammation sedan två månader tillbaka, och borde ha tid att blogga.
LCHF-dieten har jag slarvat med den senaste tiden. Man "måste" ju äta en lussebulle, och unna sig en knäck, och smaka på desserterna på julbordet och... Ja, listan med undantag kan göras lång. Men nu blir den inte särskilt mycket längre. Jag unnar mig några glas champagne på julafton. På nyårsdagen blir det nystart. Då tar jag nya tag med det mesta!

Glass i stora lass

Varje sommar brukar jag och barnen ta en tur till Ben & Jerrys i Gamla stan. Men!!! Denna svindyra glass finns inte längre till försäljning på Västerlånggatan, utan nu har Lejonet & Björnen tagit över glassbarne. Okej det med och tillräckligt gott för att jag skulle göra mitt årliga undantag. Det blev två kulor; en med dammsugarsmak och den andra med massor av gött (choklat, nötter, kola, kokos och sånt är enligt min mening sånt som god glass ska innehålla).
Allt sedan denna utsvävning i onsdags har jag haft det ack så välbekanta sötsuget. Har ätit mandlar i mängder och även en del mörk choklad. Känner mig inte nöjd utan vill hela tiden ha något mer att äta på. Så nu är det bara att bita ihop och försöka övervinna detta!

Oops, så här skulle det inte bli...

Fyra månader har gått sedan jag sist skrev. Skäms! Varför är det så lätt att lägga sig till med dåliga vanor, medan de goda vanorna är så svåra att ta till sig? Som att skriva varje dag, eller åtminstone regelbundet. Det är en god vana, som jag fick anstränga mig lite för. En dålig vana är att börja hoppa över skrivandet för att till sist sluta helt. Det var inget svårt alls att lägga sig till med den vanan.
Kort uppdatering av de månader som gått följer här. Sommarhalvåret brukar vara en svår tid för en LCHF:are. Det är mycket som händer, mycket som ska firas, det bjuds på väldigt mycket sött och kolhydrater. Jag har fuskat, klart jag har. Men jag har, till skillnad från andra år, ändå snabbt lyckats ta mig in på LCHF-banan igen. Annars brukar jag fastna i någon slags high carb high fat-diet. Inte så bra...
Svåraste prövningen, faktiskt, brukar vara när jag är hos föräldrarna en vecka varje sommar. Det är ju så trevligt att sitta och dricka kaffe på förmiddagen och det ska alltid vara någon lite kaka till. I år tog jag med mig mina LCHF-kokostoppar och var nöjd så. Gjorde några medvetna "snedsteg" dock under veckan. Var på utflykt till Trolldalen och Växbo lin, och där fikade vi på bageriet. Tog en smörgås, eftersom jag inte hunnit med någon lunch. Och så bestämde jag mig för att ta en brownie med grädde. Den var himmelskt god, och jättemäktig. Naturligtvis kunde jag inte nöja mig med halva, utan smaskade i mig hela (att jag inte kan sätta gränser när det gäller sötsaker, är ju en av anledningarna till att jag avstår sött helt och hållet i vanliga fall) och sen mådde jag lätt illa. Något sötsug uppstod i alla fall inte efteråt, och det är jag glad för.

Jag har inte bara lagt mig till med dåliga vanor de här månaderna, utan en väldigt väldigt god vana också Jag har, som jag nog skrivit om lite i tidigare inlägg, börjat springa. Målet är att springa Tjejmilen den 3 september. Jag har aldrig i mitt liv ens sprungit en kilometer tidigare. Helt enkelt aptråkgit och lika jobbigt att springa, har jag tyckt. Nu har jag, väldigt målmedvetet, sprungit i fem månader. I början bara några minuter åt gången, men allt eftersom längre och längre sträckor. I går joggade jag en mil!!! Helt otroligt att jag, JAG, fixar det! Det gick jättelångsamt, men nu vet jag att jag fixar att ta mig runt, och jag vet också att jag orkar springa fortare än vad jag gjorde i går. Känns skönt! Nu ska jag satsa lite på fartträning de veckor som återstår innan det är dags för kraftprovet.
Vad gäller löpningen, så lovar jag att fortsätta med den goda vanan. Har lagt ner alldeles för mycket kraft och energi för att komma dit jag är i dag, för att bara slänga bort det. Keep on jogging!